NORRKÖPING 28-30 aug 2015 

Fredag: (1.35 klassen)
Sillen gör en superrunda (som jag tyvärr inte har film på!) men tyvärr ett nedslag.
Tycker att jag hade ett bra tempo, hästen var pigg och tänkte framåt och hoppade upp bra. Känns som träningen mot klockan börjar ge resultat.
Underbara Divine går in med en härlig inställning i och kniper sista placeringen. Den är hon verkligen värd! Kan inte i ord beskriva hur glad jag är över den förändring hon gått igenom sista tiden. Hon är nöjd och positiv. Tror helt klart att jag fortsätter rida på gummipelham på henne.

Casantos var kung på framhoppningen men inne på banan var han inte noga med vattengraven och eftersom jag varken hade spö eller sporrar - då han alltid hoppar allt med på gränsen till för mycket bjudning - hade jag inte mycket att säga till om...
Bara hem och träna vidare på vatten :)

Lördag: (1.30 klassen)
Idag stämde det bra med alla hästarna! Tyvärr fick ryttaren hjärnsläpp och glömde vägen på Sillen... Hamnade i obalans och rev naturligtvis. Santos var kung igen och med tredje snabbaste tiden av alla... men rev ett!

 Divan höll flaggan i topp och satte ytterligare en felfri runda med placering. Fina tjejen <3
Hon var pigg, på gränsen att gå över men hon lugnar sig när hon får varva ner i något hörn så hon slipper gå "all-in" med tillhörande mjölksyra.

Söndag (1.40 klassen)
Det började bra med slutade med katastrof!
Divan är extremt pigg - vilket hon ofta blir när hon är trött . Ett missförstånd på hinder 6 innebär ett plötsligt stopp med tillhörande avfallning. 
Sträckte till min högra axel - aj! Lite smärtstillande så går det kanske... 
Eftersom den hemska vattengraven, som Santos tvekade på i fredags, är med igen beslutar vi att prio 1 är att hoppa den. På med både sporrar och spö - funkar bra på framhoppningen men inne på banan blir han blixten. Hinner inte hoppa utan river flera hinder. Konstaterar än en gång att "obeväpnad" är alltid bäst på han.
Sista hästen ut är Sillen och hon gör sitt bästa men är trött i kroppen och river också flera hinder.
Detta är första 3-dagars tävlingen vi gör med dom och helgens lärdom får bli - mer kondition så vi räcker ända fram!

Detta är dock inte det värsta:
Min medhjälpare Harriet råkar ut för det otroliga att hon får krosskador på ett finger och bryter ett annat då hon ska hjälpa till att bredda ett hinder på framhoppningen.
Ni vet - man låter bommen ligga kvar och flyttar stöden med den på, eller hur?
Hur stor är risken att den faller ner på ena sidan och träffar så illa att ett finger går av så illa att läkaren funderade på amutation?!
Tur att Harriet vet vad som behövs när det gäller sjukvård eftersom den hjälp som fanns på plats verkade vilsen och orutinerad. Han var i alla fall snäll och trevlig och gjorde nog sitt bästa :)
(Har sett ett par allvarliga ridolyckor i sommar och tänker att det är otroligt viktigt att den sjukvårdspersonal tävlingsledningen tillsätter har relevant utbildning)

Lång väntan på akuten men till sist kom vi iväg hem. Trötta och ledbrutna och bara några få timmars sömn innan man ska iväg till jobbet.

Ansöker om att stryka hela denna dagen från almanackan :(
OK?!